Lördag!

Gårdagen blev riktigt lugn. Tror jag inte ens drack 2 glas vin. Var seg och trött och kände inte alls för att gå ut så det gjorde jag inte heller :) Känns skönt nu idag!! :) Har klivit upp för en stund sen och ska på affären en sväng. Inte så mycket mer att säga. Har kikat runt på nätet i vanlig ordning och är helt såld på blusar/skjortor. Tycker det är så stiligt! Jag fann en jättefin skjorta igår i kornblått, jag älskar ju kalla färger - det är liksom jag! Problemet är att min kropp gärna inte vill ha skjortor. Jag har extrema problem med att ens kunna ha skjortor. Ofta stramar dom vid axlar, rygg eller bröst. Har ganska hög bröstkorg - ett fenomen min syster också lider av :P Kläder överhuvudtaget har jag jättesvårt att hitta för det är få saker som passar min kropp.
 
Denna pärla skulle mer än gärna få pryda min kropp, sjukt snygg färg!
 
 
 
 
 
 
 



Lite vin en fredag som denna!

Ska iväg till Josefine för en vinkväll. Möjligen utgång. Shit vad längesen jag var ute! Det var säkert i somras. Jag blev rätt mättad från utelivet för då jag var singel var jag ute en del. Säga vad man vill om alkohol men det är fan skönt att bli sådär avslappnad för bara några timmar. Jag har turen att jag inte börjar gråta å hålla på då jag festar, svårt att tro med tanke på mitt känsloliv. Jag blir bara glad liksom :) Nä nu ska jag börja bege mig.
 
 
Har lyssnat på denna i repeat, har en nostalgi-tid vad gäller musik. Minns nån den här, då Turkiet vann eurovision? den är ju svinbra!
 



Trött & hängig.

Gårdagen spenderades på stan princip hela dagen. Jag köpte dock ingenting - skönt! Tränade först och det var riktigt tungt.. Mest för jag är så yrslig och blir svimfärdig fort. Har nu fått svar till vad det kan bero på. Jag har lågt blodtryck och likaså blodvärde. Jag har alltid haft normala värden men nu tror man att det är lågt pga cellförändringarna som sker. Får inte göra ingreppet förren 3månader så det är ju inget farligt men det är frustrerande att bli sådär vingelkantig för ingenting. Fått order om att ta det lugnt och det gör jag ju. Men jag tänker ju inte sluta träna i 3 månader för det är såhär. Tänker på att dricka mycket och få i mig mat regelbundet - som jag annars redan är bra på. Det är bara trist att det är såhär precis just nu då jag har det extra tungt med träningen. Svårt för mig att behålla fokus, faller in i en dimma många gånger. Igår kände jag mig svag i kroppen, om det beror på detta eller bara en helt vanlig svag-dag vet jag inte men kul är det inte. Jaja. Vill bara göra ingreppet. Som vanligt får jag råd av min syster som är sköterska och hon tycker det är konstigt att de inte erbjöd mig att bli nersövd då de såg hur jag mådde och reagerade förra gången så jag ska ringa och säga att jag gärna vill bli nersövd då jag har en extrem sjukhus-skräck. Sen ska ju Albin följa med men han får ju sitta i väntrummet och om jag ska ligga vaken och se läkare kring mig i en operationssal kommer jag få panik, nästan en garanti på det.
 
Nog om det. Idag är det fredag och det betyder en glad Lovisa :) Ska gå ut på en morgonpromenad nu, känns en aning kallt så har långkalsipper på mig och allt, det börjas nu.....
 
Någon som ska klä ut sig/"fira" halloween? Jag är ju svintråkig på sånt där! Helt ärligt, det jag tänker på då jag tänker på halloween är JA då är det billigt godis ;) haha
 



Överkropp.

Redan torsdag! Skönt tycker jag :) Halloween till helgen och jag har INGA planer. Blir så då man lever med Albin, han hatar nämligen att planera och tar dagen för vad den är :P Idag har mina ben blivit överkörd. Min kropp är INTE van att träna på det sättet jag börjat med nu. Många set och ungefär samma reps jag är van vid eller mindre (beroende på hur mycket jag orkar.) Jag har ju vart standard 3x8 men så är det inte nu. Tycker det är kul att testa nytt, om man kör samma hela tiden händer ingenting för kroppen blir van. Igår blev det 10set knäböj, dels med fri stång men också smithen och det känner spirorna av....
 
Ätit en brakfrukost och ska ner till gymmet för att träna överkropp. Känner verkligen skillnad energimässigt nu med detta upplägg - kroppen behöver mer för att orka träna dessa pass.  Direkt efter jag gymmat ska jag träffa Josefine, mys! :)
 
 
 
 
 
 
 



Inte illa pinkat.

Körde underkropp imorse innan jag åkte till farmor. Jag vill helst att styrkepassen ska ta en timma, bara att glömma i denna period. Idag tog det 1tim 45min. Varför det tar tid är till viss del att jag har rätt många set men framförallt har det varit skivstång idag = tar tid att hänga på/av viktskivor. Det här är nog det tyngsta träningspasset jag haft på väldigt väldigt länge. Tunga övningar. Knäböj, Marklyft, Raka marklyft osv. Väldigt påfrestande. Marklyft gick inte alls bra idag, var inte fokuserad vilket är sämst framförallt i en sån övning. Knäböj gick hyfsat ändå. Var ensam och hade alltså ingen passning men vågade ändå ta liite tyngre. 80kg 6reps avslutade jag med så det var inte fy skam. Matade på rejält med vikter på höftlyft idag. Tror jag landade på 60kg exkl. stång. Just den stången väger kanske 10kg så 70 höftlyft. Det gick nog bäst. Raka marklyft tycker jag ju om men då det blir tungt glider händerna från stången, de sista repsen hänger den på fingertopparna så jag måste införskaffa dragremmar så jag får bättre grepp. Allt som allt ett tungt men ändå jävligt bra pass :)
 
ordet squats ger mig rysningar. Varför? Alla tjejer knarkar ordet, allra helst såna som gymmat typ en vecka och bara tränar rumpa för det är allt som betyder något.. Nä. Det heter KNÄBÖJ!
 



Pengar, Farmor, Sjukan.

Fick en smärre chock då jag startade datorn idag. Farmor har gett oss barnbarn pengar och var mycket noga att det skulle gå till en sak; studielån som alla 3 har. Jag betalar ju 4 ggr/år och det är ingen stor summa men just nu kan jag inte betala mer då jag inte har heltidsjobb. Hade inte alls förväntat mig summan jag fick. Jag har vuxit upp i en familj som är väldigt icke-materialistisk. Många idag är pengakåt, allt handlar om pengar, hur mycket man tjänar och ju dyrare desto bättre. Det tankesättet har aldrig funnits i vår familj och det är jag oerhört glad över. Tycker inte alls om ytligheter pengar för med sig. Pengar är nödvändigt javisst men folk idag tror att pengar=lycka. Inte alls. Jag har aldrig varit en sån tjej, som ska få tusen grejer och sånt. Väldigt glad att mina föräldrar uppfostrat mig på det sättet, en del till att jag är ganska nere på jorden. HURSOMHAVER. Ringde såklart för att tacka farmor, men det är svårt att visa tacksamhet över något som för mig var väldigt väldigt bra. Ett "tack" känns så mesigt jämfört med vad det egneltigen gav. 6års betalning betalade någon annan. Har alltid haft svårt att ta emot såna större grejer, känner mig som en bortskämd snorunge - men vet innerst inne att jag är allt ifrån bortskämd på alla sätt och vis. Ska åka och få lunch av henne idag vilket jag vet hon uppskattar till 1000 så det känns roligt. 
 
Efter lunch hos farmor ska jag till sjukan igen.. Ringde och fick en tidigare tid pga symtomen jag haft. Det värsta? Jag har INGEN med mig... Mamma, kattis och albin jobbar. Vet heller inte vad de ska göra vilket skärrar mig ännu mer. Svårt att få folk förstå vilka känslor jag får av sånt här, tror Albin inte förstår än - han har aldrig sett mig då jag får just den där paniken. Det värsta som kan hända är att jag svimmar på vägen hem. Jag reser mig alltför fort efter sånt där - för jag vill bort därifrån. En sköterska som stöttar är ju inte alls samma sak som ens mamma eller pojkvän men nu blir det ju tyvärr så. :(



Ryggknäckning

Kom precis hem efter att ha knäckt ryggen. Tycker det är kul att göra det. Av någon konstig anledning tycker jag aldrig det gör ont vilket är väldigt underligt då jag är den vekaste som finns när det gäller smärtgränser och dylikt :P Han jag knäcker mig hos är också övertrevlig och sådär lätt att prata med, älskar såna människor! Man liksom är bara sig själv än fast man inte känner personen i fråga, inga konstigheter. Allt är bekvämt liksom. Det är faktiskt få människor som utstrålar den energin men han är en av dom och tror det är därför jag tycker om att gå dit så mycket :P Behandlingen gick bra och det gjorde inte ont. Han fick bukt med ländryggen och höften. De ba small till där ett tag. Tycker om då det smäller och knakar i kroppen då man går till en sån där. Det känns som att saker och ting hamnar på sin plats då :P 
 
Fått order om att dricka mycket vatten och frågade om jag kunde träna. Hade antingen tänkt köra underkropps-passet eller springa. Så säger han "ja det får du men du får inte köra ben och du får heller inte springa." Valmöjligheterna blev få. Ska iaf gå ut på en promenad för det var Ok. :)
 
Musik för mig är lite av en frizon. Lyssnar alltid på musik, egentligen var jag än är.. Till bussen, på gymmet, hemma, ja det är musik nästan hela tiden och då jag är ute och går och har musik i öronen försvinner allt annat för mig. Det är lite som terapi för mig. Jag blir lätt påverkad av musik - melodi och text likaså. Jag får alltså utlopp för mycket jag känner. Ilska, frustration, glädje, frihet, sorg, utan att behöva göra något annat än att lyssna lättar jag på hjärtat mycket med hjälp av just musik. 
 
 
 



Måndag.

Dagen har gått fort. Svängde in på systemet på vägen hem för igår smackade Albin upp mitt vinställ som jag totalt glömt bort. Har 9 flyttlådor hos mamma och pappa som jag inte rört sen jag flyttade från min lägenhet. GREJER vill jag lova.. Får lite ångest över vad man ska göra av allt. Har tagit reda på finare tallrikar, skålar, kaffekoppar osv men det är tusen grejer kvar.. Vill inte slänga det men det jag inte har användning/plats för måste jag ju bli väck på något sätt. Kanske skänker till Röda Korset eller något. Jaja. man märker tydligt att klockan vridits tillbaka en timma. Sjukt mörkt ute, redan vid 4-tiden!! Jag tycker det är mysigt dock, är ju lite av en ljus-knarkare så jag myser mer än gärna ner mig i mörkret :) Albin är och gymmar nu och därför ska jag passa på att ha en liten tyst lugn stund för mig själv.
 
 
 



Tung start på en ny vecka.

Gled in i en ny period på mitt träningsschema. Har alltid delat upp min träning i olika muskelgrupper där jag oftast kört 2 muskelgrupper åt gången. Nu kör jag något jag inte testat förr, nämligen överkropp/underkropp. Utöver att det blir rätt tungt då man kör "bas"-övningarna som ofta är tunga är det 5 set. 5. Det är nästan dubbelt än 3 som jag är van. Kom hem från gymmet nu efter att ha kört första överkropps-passet. Tungt, riktigt jävla tungt. Men det känns kul också, kul att testa något nytt. Känner mig riktigt pepp på min träning för tillfället, har blivit starkare och det är nog det som gör det hela så förbannat kul! Ska bli kul att se hur dessa veckor kommer gå, framförallt om det kommer någon liiten utveckling. Spännande :) Men som jag alltid nämnt är jag realistisk vad gäller träning. Det tar tid att bygga en stark kropp. Nog om det, nu ska jag kila till bussen, jobbar till halv5 idag :)
 
 
 
 
 
 



Helgavslut och massa tankar...

Haft en fantastisk helg med god mat, dryck och gott sällskap. Liten familje-helg har det allt varit :) Cissi är ju lite av min bästa vän som jag kan prata om allt med och faktiskt känner jag att jag behövt ventilera ut mycket. 
 
Ju äldre man blir desto mer lär man sig vem man är och vad man mår bra av och inte. Där jag är idag i livet, 23 år gammal och tusen frågor har jag förstått att jag måste se till att beblanda mig med folk som lyfter mig och inte försvårarar och stressar upp mig. Jämt då jag varit med Cissi och vi säger hejdå känns det lite tomt. Hon är liksom "jag". Eftersom vi vuxit upp tillsammans har vi också till stor del formats på samma sätt och därav fungerar vi 9 av 10 ggr på exakt samma sätt. Samma tankesätt, samma känslor.. Det är ett fint band vi har jag och min syster och det är något jag många gånger delat med mig av här. Jag älskar få i mitt liv men de jag älskar skulle jag ge mitt liv för och just kärleken till en syster är något alldeles speciellt. Pga en del orsaker ser jag henne som min Hjälte och det lär jag göra livet ut. Det är fint att känna sig älskad men faktiskt tycker jag om känslan att verkligen älska någon från roten av sitt hjärta mer. Det är en mäktig känsla tycker jag, att älska någon så högt att det känns fysiskt. Värme, lycka, tacksamhet.
 
Folk surrar så mycket om att ångra sin tatuering, jag tror inte man ångrar en tatuering man gjort om den verkligen betyder något. Jag har bara 2 tatueringar och de betyder lika mycket både två.
 
Denna påminner mig om vilken fantastisk tur jag har som får ha en sån fin relation till min syster och jag kan svära på att då jag är 70bast kommer jag snegla ner på handleden med ett stort leende på läpparna. 
 
 
 



De e dags för fredagsmyyys!

Dagen har gått fort fast ändå inte. Sjukt dåligt väder idag :/ storm och regn typ.. Inte alls kul! jaja. Kom hem för en halvtimma sen. Hade ev. tänkt springa på gymmet idag men känner inte alls för det. Kroppen känns också som den behöver vila. Har tränat sön,mån,tis,ons,tors så det passar sig att inta soffläge framför hockeyn ikväll med andra ord :) Ska på affären först och köpa hem frukost för inatt får vi gästbesök! Min syster ska vara i övik denna helg vilket känns SÅHÄR mysigt! :) 
 
 



"det är inget farligt."

 
 Igår var jag som sagt hos min vårdcentral för saker och ting inte var "bra". Var nöjd över att jag inte verkade ha någon infektion eller dylikt. Nu förstår jag varför det inte är som det ska. Brevet som låg och väntade då jag kom hem. Jag har fortfarande cellförändringar. Tydligen finns det i 1,2,3 grader och jag har som jag förstått det grad 3. Det här har skärrat upp mig ordentligt. Jag tycker det är fel att folk kring mig säger "det är inge farligt, äh dom fixar de där" Kanske säger man så för att göra mig lugn och förhoppningsvis är det så att jag bara behöver ta bort det så är jag "frisk" igen. Men det stör mig att man tar så lätt på det. Det är ju något som inte stämmer och i värsta fall kan det bli mer allvarligt. 
 
Jag trodde det var en vanlig undersökning jag skulle göra, ända tills min syster ringde mig. Det var då hon pratade med mig jag blev illa till mods. Det är ett helt annat ingrepp - ja visst nu säger folk "det är ingen fara det blir bra", jag kan inte bara tänka så. Det enda jag vet nu är att förändringarna är kvar och jag har märkt symtom av det vilket jag inte tror är bra. Min syster är sjuksköterska och jag brukar ofta noja upp mig över småsaker och då har hon alltid sagt "äh de är ingen fara" och det har aldrig varit det då heller. Igår sa hon ingenting, hörde tydligt på henne att HON var orolig, det gjorde självklart mig orolig också. Det sista jag får innan jag lägger mig är att hon tycker pga symtomen jag haft ska ringa till dom för att ev få en ännu tidigare tid.
 
 
Det här är inget jag tar lätt på. Folk idag borstar bort det här från axlarna, precis som att Äh det är inget. Jag kan inte tänka så. Jag vet ingenting och för första gången i mitt liv är jag rädd att det ska vara något allvarligt. Med dom här känslorna känns det riktigt riktigt bra att jag får jobba till halv 5 idag. Vara kring barn - bättre distraktion från tankarna går nog inte att få.



Prover, prover, prover...

Denna dag alltså.. Hann vara på dagis 1,5 timme innan jag var tvungen att åka till vårdcentralen. Mamma säger att det inte går någon buss från stan så jag tar Taxi från stan till domsjö för att SEN inse att JO det gick ju visst bussar. Kommer dit. Ska ta blodprov, blir inte ens svimfärdig och känner mig så jävla nöjd! HInner några meter innan sköterskan stoppar mig "det blev något fel på apparaten du måste göra ett nytt prov" Jaha och där kom svimningskänslorna. Direkt efter en gynundersökning. Samma sak. Svimfärdig. Sen var jag tvungen att komma in senare på dagen för att göra ytterligare prover som inte kunde tas då.Resultatet blev iaf BRA och allt är som det ska, väntar fortfarande på ett provresultat men tror inte det är något.
 
Då jag väl kommer hem och kan pusta ut ligger ett brev på dörrmattan. Öppnar och läser "Hej Lovisa. Ditt cellprov visar förändringar som måste avlägsnas, du är välkommen..." ALLTSÅ JAG BRYTER PÅ RIKTIGT IHOP! Jag orkar inte. Det här är 3:e gången jag ska göra det där och med tanke på hur jag bröt ihop sist vill jag verkligen inte göra det. Jag erkänner att jag brast ut i gråt. Folk tycker det är en bagatell men det är så psykiskt jobbigt för mig. Jag hatar allt som har med sjukhus att göra och speciellt då dom liksom ska in i en o gräva o hålla på, vill spy av bara tanken. Nä. Denna dag känns verkligen inte bra, vill bara att allt ska vara bra så jag slipper genomlida dom där jävla testerna :( 



Nothing's holding back the two of us, Baby this is getting serious.

 
ingen har väl missat david guettas nya låt? riktigt skön tycker jag :)
 
 



HM/Gina Tricot.

 
Timmarna på dagis gick fort. Åkte in till stan, avverkade ett intervallpass på gymmet och avslutade med mage. Kom hem för ett tag sen. Tydligen hockey ikväll - skönt att jag tränade nu på dagen istället för ikväll känner jag :) Som vanligt då jag har tråkigt surfar jag dels runt på massa bloggar men också klädeswebbsidor. Det finns alltför mycket man vill ha! Ingen nyhet att jag älskar färgen svart. Alltid gjort det av någon anledning. Svinsnyggt med skinndetaljer på plagg - framförall kavajer och dylikt. På senare tid har jag blivit insnöad i vinrött/plommonrött, sån fin färg och utstrålar verkligen höst! :) Det här skulle mer än gärna få flytta in i min garderob.