ständig utveckling.

 
Jag har insett att jag är överkänslig. Jag tar in alla stimulin kring mig som en svamp! Medan andra skärmar av tar jag in allt, precis allt.. Ljud, rörelser, ja allt... Som då vi var i Turkiet och åt frukost. Jättemysigt och god frukost och allt. Men jag blev så arg och stressad pga människorna kring mig. Dom pratar så mycket. Det lever om. Dom rör sig. Medan andra bara lägger märke till sånt och sen återgår till sitt kan jag inte skärma av... Det gör att jag kan få panik, ångest, jag vet som inte vart jag ska ta vägen. Jag vill skrika, springa därifrån, stänga in mig nånstans och hålla för öronen. Ja bara låsa ute allt och alla andra... Då jag var på fest hos cissi där det var mycket folk fick jag panik.. Det pratades överallt, folk överallt, rörelse överallt. Jag var tvungen att gå ut och gå. Jag tycker det är extremt jobbigt att hälsa på folk en längre tid, det tömmer mig, det blir ja jobbigt för mig. Spelar ingen roll vem det är, min egna familj det är samma sak. Då det blir för mycket för mig blir jag bara tyst. Det låter säkert löjligt men det är fruktansvärt jobbigt.. Det går inte att sätta ord på känslorna som dyker upp då jag hamnar i de lägena, det känns som jag ska drabbas av en panikattack, mår extremt dåligt under såna situationer, det tömmer mig på energi men ändå måste jag vara alert för att ta in allt... Ja det blir helt enkelt för mycket för mig.. Det förklarar varför jag alltid hatat stora folkmassor, det är för mycket för mig att ta in. Då jag är med människor lägger jag märke till väldigt mycket, mer än vad andra gör.. Smådetaljer, rörelser, färger, röstlägen, allt.. Sån har jag alltid varit men det har blossat upp.. Det är nog därför jag inte tycker om att köra bil. Det händer så mycket där. Så otroligt mycket att ta in, att inte kunna skärma av är bland det värsta jag vet.
 
Min kurator har kommit fram till att jag är en såkallad high sensitive person och det är ingen sjukdom utan mer personlighetsdrag.
 
Lite fakta jag fann som stämmer in bra.

– Högkänsliga har inget skyddande filter. Allt de upplever går rakt in. De har ofta låg självkänsla och höga krav på sig själva. I dag då stresstålighet och flexibilitet är nyckelord på arbetsmarknaden är det svårt att vara HSP.

- En högkänslig person har ett djup och en närvaro som andra kan sakna. Hon kan njuta till fullo av ensamhet, men kan även vara social. En HSP-person får ofta god kontakt med andra, men orkar inte umgås lika länge som andra.

-HSP-personer känner ofta oro och har en tendens att tänka för mycket. Det tar på krafterna att ha sinnena vidöppna hela tiden och alltid analysera allt.

 

__________________________________

Det som är jobbigt med det är att jag kan tänka mig att många ibland tror att jag är arrogant, elak, inte bryr mig. Om jag är hos någon och det blir sådär jobbigt för mig blir jag bara tyst, och det är klart det kan upplevas som osocialt eller ja, helt enkelt att jag inte bryr mig, men det gör jag det blir bara för mycket ibland... Efter jag upptäckt att jag är såhär faller alla bitar på plats... Som min kurator sa, jag går med mina nerver på utsidan. Överkänslig och jag har inte lärt mig idag att skärma av. Ibland kan en sån simpel sak att det är för mycket folk vara så jobbigt för mig att jag är på gränsen till att brista ut i gråt så det är något jag måste jobba med. 

Men det är inte bara negativt att jag är såhär! Jag anser att jag har bra empati. Jag kan gå i ett rum och känna av stämningen. Det har jag märkt framförallt med kärlekspar som jag inte känner. Direkt känner jag av hur det är. Svårt att förklara men jag är väldigt mottaglig för sånt och känner in direkt, det är ju sån jag lärt mig vara... Läsa av, analysera, känna av. Det är en fin och bra egenskap, att ha empati och kunna läsa av situationer så andra inte fattar någonting.

 

 

 

Jag undrar om det är någon som läser här som känner igen sig i det här? Skulle vara skönt att ha någon att skriva med om det faktiskt, det är så svårt att få folk som inte är såhär att förstå... Skriv gärna till mig då :)

 




Kommentarer
Postat av: Boel

Jag känner lite igen mig :) Men ännu mer min pappa, han kan inte skärma av.

Sv: Ja det är det verkligen :D

2013-11-14 @ 16:13:59
URL: http://bowelz.blogg.se
Postat av: Celine

- Haha visst är det? :)

2013-11-14 @ 16:48:42
URL: http://celinelf.blogg.se
Postat av: Boel

Sv: Ja det är det :/

Jag känner också av stämmingar enkelt :)

2013-11-14 @ 18:31:26
URL: http://bowelz.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback