Cardio, is that spanish?

Träningen är inte kul och har inte varit det på ganska länge. Enda anledningen jag egentligen pallrar arslet till gymmet beror inte på något fysiskt mål, inte heller för glädjen den ger för med handen på hjärtat har jag inte glädjen från träningen just nu. Allt är psykiskt, jag vet vad jag måste göra för att inte rasera totalt och träning är en av de sakerna. Utöver det en paus från verkligheten. Distraktion. Men eftersom jag egentligen inte har den där motivationen till träningen är det kämpigt för mig, egentligen orkar jag inte fysiskt men någonstans långt där inne har jag kvar tjurskallen och jag har alltid lovat mig själv att ta hand om mig själv. Oavsett vad som händer i livet. 
 
Så. Imorse var jag på gymmet och körde styrka, har inte kvar någon vidare ork, känner mig typ som en geleklump :P Ikväll har jag lovat att följa kattis på nåt jävla pass, cardio walkin eller vad det heter? Alltså det känns inte som min grej men nu har jag bokat och ja. Sen vet jag hur det är att träna med kattis. Hon har en tendens att brista ut i garv då det är den största tystnaden så vi får se hur det hela slutar :)
 
_____________________________________
 
Varje dag har jag satt upp mål att skriva ner 5 saker jag är tacksam över. Kan vara vad som helst, hur litet eller stort som helst och dagens tacksamhet är:
 
Min familj som alltid får mig att le!
Min barndomsvän som alltid förstår mig.
Min fina pojkvän som alltid stöttar mig i vått och torrt.
Att jag har en frisk kropp!
Att jag själv på något sätt orkar ta mig i kragen i svaga tider.
 
 
 
 
 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback