Kärlek när den är som allra bäst.

Just idag längtar jag till Albin kommer hem från jobbet så jag kan dränka han med tusen kramar och pussar bara för att jag känner mig så kär. I ett förhållande försvinner ju smekmånads-perioden efter ett tag. Man hamnar i "vardagen". Känner inte pirret i magen än fast man älskar varandra. Men nu och då kommer det där pirret tillbaka, helt oväntat. Idag är en sån dag. Är så glad att jag har min grabb vid min sida. Vad skulle vi gjort utan varandra?! Från två helt olika världar men ändå älskar vi varandra så förbannat mycket, det är vackert. Något utöver det vanliga. Ser inte dagen jag lämnar hans sida. Kärlek.
 
 
 
Kärlek värd att kämpa för är den starkaste kärleken av dem alla...
 



Kärlek.

 
Igår då Albin kom hem hörde jag hur det prasslade i hallen, tänkte vafan håll han på me! Så kommer han in med en bukett rosor. Blev typ tårögd, är så sjukt blödig för sånt där. Jag är ingen "blomtjej" egentligen, det som är så fint för mig är att se han jag älskar komma med en bukett. Det här är fan något alla flickvänner förtjänar! Få en bukett rosor mitt i veckan, bara för att. Bara för att han vet att det kommer göra gott. Bara för han vet att hon behöver det. Helt enkelt bara för att. 
 
 
 



It's gonna take a lot to drag me away from you. There's nothing that a hundred men or more could ever do.


 
"nästa grabb jag skaffar, om det blir om 2 eller 10 år.
det ska vara mannen jag dör med! 
jag vill bara ha äkta kärlek,
sån kärlek man vet att man verkligen
kommer gå hand i hand till sista andetaget.
nåt annat vill jag inte ha, nåt annat klarar jag mig utan.
men Han finns, nånstans."
 
Detta skrev jag under min singelperiod. Rätt kul att titta tillbaka i arkivet och läsa mina tankar kring killar och kärlek.. ca 2 år senare bor jag tillsammans med en fantastisk kille vid min sida och jag bara vet att han är rätt. Trots allt tappade jag aldrig hoppet om kärleken. Trots allt gjorde jag valet att våga öppna upp mig och lita på en kille igen. Vår relation började i vänskap vilket jag idag tycker var oerhört bra. Jag var extremt rädd att bli huggen i ryggen igen, rädd för kärleken helt enkelt.. Albin har haft tålamod med mig på så sätt. Då andra killar skulle struntat i en pga det fanns han alltid kvar. Han gav en väldigt stark vänskap på kort tid, jag såg att han var lojal, någon man verkligen kan lita på och räkna med. Hade min gard uppe för jag var trots allt livrädd att hamna i en relation och bli sårad men på något sätt raserade han den för en dag föll jag bara pladask. Jag tror vår start på relationen var "nyttig". Idag blir man tillsammans på en gång. Jag har aldrig tyckt om det. Aldrig förstått det riktigt. Jag vill ta tid på mig att lära känna personen i fråga - den tiden gav Albin mig och tur är väl det för idag är vi sambos och jag är helt hundra på att det är meningen att vi ska dela livet tillsammans :)
 



"We meet thousands of people and none of them really touch us until you meet that one."

 
Än idag vet jag att det inte var en slump att han dök upp från ingenstans. Det här är en del av meningen med mitt liv, att dela det med denna fina kille. Jag är ofta realistisk och vet att ingen vet vad som kommer ske i framtiden men just idag, just nu skulle jag inte tveka en sekund om någon frågade. Här är han jag ska gifta mig med, skaffa barn med, skapa en framtid med. Att känna de känslorna i hjärtat ger mig ett lugn jag aldrig tidigare känt.
 
Trots att vi för längesen passerat nykär-gränsen känner jag tydligt att det är han jag ska, vill och är menad att älska. Alla bitar i livet är inte på plats, många frågetecken, en del motgångar - men så länge vi har varandra vet jag att allt blir bra. Jag är lycklig här och varenda gång jag fått smaka på jobbiga motgångar försöker jag hålla huvudet högt och verkligen hålla hårt i det vi har för det vi har är sällsynt.  Ett band jag inte kan förklara i ord men som jag hoppas alla andra också får känna med någon de älskar. Det absolut bästa med oss är att vi skrattar mestadels av tiden vi spenderar med varandra. Ja, det är som att jag fått min livs kärlek och bästa vän i ett. Ren och skär lycka. 
 
 
 
Aldrig blivit så älskad av någon så mycket som jag blir idag. Helt klart killen med det största hjärtat jag någonsin känt. <3
 
 
 



1,5 år.

Igår hade jag och Albin 1,5 år. Det i sig är ingen speciell dag - mer årsdagarna som blir speciella MEN tycker ändå det kan piffa upp en trist vardag :) Vi gjorde inget speciellt igår, jag ska bjuda ut han på middag på lördag - passar sig som bättre på en helgdag än vardag :) MEN då jag kom hem överraskade han mig med en jättefin bukett. Var inte väntat faktiskt. Älskar att bli överraskad och som tur är har jag en kille som är rätt bra på det! :)
 
Världens finaste kille med ett hjärta av guld. Aldrig känt mig så trygg med någon såsom jag gör med Albin. Finns inte något jag inte skulle göra för denna kille.
Mitt hjärta tillhör bara dig <3
 



"The feeling you get when you finally get to see him again."

 
Ikväll kommer Albin hem!!!!!! Varit utan honom i en vecka nu. Hört hans röst visserligen en gång men ändå.. Tiden har gått SJUKT fort här hemma. Känns som han åkte igår. Men självklart saknar jag honom. Ååh bara tanken att få somna med honom inatt ger mig sånt glädjerus! Saknar hans närhet, leende, kramar, pussar, allt. Om några timmar får jag vara med han som gör mig lycklig igen!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 



<3

 
 
 
Tänk att just jag får vakna upp bredvid denna grabb var morgon.
 
Efter regn kommer solsken - Efter idioter kommer prinsen. Tappa inte hoppet om kärleken och för guds skull - tappa inte hoppet om att det faktiskt finns en ärlig, lojal och kärleksfull man som kommer älska dig såsom du aldrig blivit älskad förut. 
 
Då jag var på väg att tappa hoppet om allt dök Albin upp helt från tomma intet och ja, tog mig med storm. Ofattbart hur högt man kan älska en annan människa.
 



I give you all of me.

 
Han kom in i mitt liv då jag tappat hoppet om kärleken. Han kom från ingenstans. Jag var så reserverad. Ville inte riskera något. Ville inte känna, stängde av. Vågade inte öppna mig för att bli sårad återigen. Han hade tålamod. Gav mig tid. Fanns alltid där. Han var inte som alla andra killar. Då jag raserade muren och inte tyglade mina känslor, då föll jag pladask. Jag släppte alla rädslor. Gav hjärta och själ till en människa i hopp om att jag inte skulle bli sviken igen. Han har aldrig svikit mig någonsin. Har aldrig blivit så älskad som jag blir idag. Aldrig känt mig så trygg som jag gör med honom. Aldrig känt sån stark kärlek med någon annan förr. Ord kan inte beskriva hur mycket han betyder för mig.
 
Mitt hjärta, min lycka och mitt allt. Vad skulle jag göra utan dig?
 
 
 
All of me loves all of you.
<3
 
 
 
 
 
 



1 år

kass uppdatering nu känner jag. HURSOMHAVER! Idag firar jag 1 år med min grabb. Fantastiskt! :) Vi har precis kommit hem från restaurang. Åt jättegod mat. Någon pasta med kyckling och curry/sherry-sås. Resterande av kvällen blir bara en massa mys :) Helt sjukt att tiden gått så fort! 1 år är ju några dagar liksom ;) 
 
 
 
 
Min kärlek <3 
 
 
 



<3

 
 
Sometimes when I'm down and alone 
I feel just like a child without a home 
The love you give me keeps me hangin' on, honey 
All I ever need is you.
 
 
kärlek för mig är du <3



5 månader

I lördags hade jag och Albin 5 månader. Kan tyckas låta lite men för mig betyder det allt. Jag kan vara besvärlig att leva med då och då, alla har vi baggage och mitt kanske ibland är extra tungt. saker jag upplevt som skadat mig psykiskt, som kommer och spökar med mina tankar. Albin är mitt största stöd i livet och vi har inte ens varit tillsammans i ett år. Jag kan berätta allt för honom. verkligen allt. Saker mina bästa vänner inte vet vet han och i ett förhållande är det a och o att kunna prata om allt och känna att den andre finns där och tar emot en de dagar det blir för jobbigt. Ibland kan jag tänka hur livet skulle se ut utan Albin och då känns det bara tomt. Jag har ju jättebra vänner och en väldigt bra kontakt med min familj men den som verkligen gör mig hel är Albin..
 
Jag hade jobbat otroligt mycket med mig själv under året jag blev singel. då jag väl hittat mig själv och kände mig trygg i mig själv, stabil - ja då kom han! det är så komiskt.. jag hade ju faktiskt skrivit en lista på hur min drömman var.. jag gillar sånt där, dagdrömma, fantisera! det komiska är att Albin är den killen. Min fina kille. skulle aldrig göra något för att såra eller svika honom för då sårar och sviker jag mig själv lika mycket. Jag har alltid önskat jag skulle känna mig sådär som dom är i filmerna, nivet töntigt kär.. ler som en idiot då hon tänker på honom och fjärilar i magen.. bara kunna titta på honom och känna sån tacksamhet att man får ha honom.. Jag trodde alltid att jag inte var sån. Men jag hade fel. Jag känner mig som dom på film. Som jag alltid velat. Som det ska vara. Kär! Riktigt kär! Han får mig att skratta. Han ger mig sån kärlek, Sån bekräftelse. Han tar hand om mig. Han finns alltid där. Han ger sån trygghet. Det är i hans famn jag känner mig hemma. Jag tror inte jag upplevde någon riktig kärlek före Albin, det har då aldrig känts såhär starkt förut.
 
finaste killen på denna jord <3
 
 
 



3 månader. <3

 
  
Har lärt mig så mycket om mig själv de senaste 1,5 åren.. har alltid älskat kärleken, aldrig varit singeltjejen, därför har det varit ganska ångestfyllt och många gånger ensamt att känna att man står själv - utan någon man vid sin sida. Oavsett var jag bestämd i vad jag behövde och ville ha - det gjorde att jag vägrade att nöja  mig med något mindre och då man säger nej till killar, backar, då känner man sig starkare. det för mig är ett tecken på att man klarar sig själv, behöver inte ha någon kille för att klara sig och det tycker jag alla ska känna innan de hittar någon att inleda något med. Man måste vara stabil i sig själv annars kommer allt krascha. Jag fann mig själv, på gott och ont. Efter de pojkar jag fick uppleva ville jag utrota hela mansdomen ungefär.. tappade hoppet då och då på att få hitta någon som verkligen är vad jag behöver och vill ha. Trodde han bara existerade i sagor, jag är en ganska krävande ung dam så jag hade ju en lång lista över egenskaper o diverse jag kände att jag behöver från en man. å andra sidan tycker jag man ska vara kräsen när det gäller kärlek - det ska ju kännas rätt!
 
Efter sista sveket då sket jag i allt. tänkte bara på mig själv och sket i allt vad som hade med kärlek att göra. Det var då han kom, från ingenstans, i min egna stad vilket är lustigt då jag tänkt att jag ALDRIG kommer hitta nån i övik för de flesta killar här beter sig som barnrumpor och inte män och det är något jag inte tål. Var på min vakt na jävulst i början, la på den här jag-bryr-mig-inte attityden där jag skämtar och är grov i käften, varför vet jag inte... för att slippa behöva känna något antagligen.. vi fortsatte träffas och mer och mer öppnade jag ögonen för honom och ännu mer rädd blev jag.... få känslor för en kille = risker, så tänkte jag då.. till slut kunde jag inte blunda för det, jag hade blivit kär och hjärtat talar högre än hjärnan just då! fantastisk skrämmande känsla. Men ganska tidigt kände jag i magen, i hjärtat att han var pålitlig, någon som är ärlig, lojal, inte ljuger och håller på. Vi var med varandra ganska intensivt, började sova med varandra osvosv.... till sist blev det vi, efter några månader.
 
 
3 månader är inte mycket men för mig har de haft stor betydelse.. det är som att varenda önskan jag haft om en man har jag fått på ett silverfat. Han är allt jag någonsin velat ha, någonsin behövt. Han är lugn,  han tar ansvar, vi delar liknande intressen, han tar hand om mig, får mig skratta så jag vill pissa på mig, ger mig sån bekräftelse och sån kärlek. Aldrig känt mig så trygg med en man förut och det är sanningen. 
Den bästa jag kunnat få helt enkelt :)
 
 
 Being with you today is worth all the broken hearts of yesterday.
 
här är min trygghet, min kärlek och mitt hjärta.
finns absolut ingen på denna jord som ens kommer
i närheten av att vara den du är!
 
3/3-13  <3